Vad gör en gymnasiebibliotekarie?
Hur är det egentligen att vara gymnasiebibliotekarie, undrar kanske någon. Vad gör man om dagarna? Blir det inte ensamt?
En gymnasiebibliotekaries vardag är fylld av sysslor som bokinköp, läromedelsbeställningar, registrering och katalogisering. Utställningar och skyltning. Hyllstädning och gallring. Frågor - stora som små. Klassbesök. Källkritik och sökkritik. En bibliotekskatalog som ska hållas up to date och en bibliotekslokal som ska vara inbjudande. Boktipsande, inskanningar av bibliotekskort och råd vid informationssökning. Bokuppsättning blir dagens motionspass. På ett litet bibliotek, som ett gymnasiebibliotek, utför du ensam alla förekommande uppgifter. Det gör att dagarna blir omväxlande och är en del av charmen med just det här jobbet.
En gymnasiebibliotekarie har ett jämförelsevis fritt arbete och sköter sig i mångt och mycket själv. Med friheten kommer också ett ansvar. Verksamheten är till stor del upp till dig att utforma. Arbetets självständiga karaktär innebär att vägen från idé till beslut är kort. Åsikter behöver inte ständigt jämkas samman och frågor behöver sällan dras i någon tröttsam och tidsödande långbänk.
Men, det här med ensamarbetet? Har det inga nackdelar? Ja, det beror förstås på vem du är. Yrket passar förvisso inte alla. Kollegor av samma sort finns oftast inte nära till hands, när du behöver fråga om saker eller skulle vilja diskutera något biblioteksspecifikt. Samarbeten med andra gymnasiebibliotek kan vara svåra att genomföra, på grund av det fysiska avståndet. Gymnasiebibliotekarien är numera en medpedagog, som samverkar med skolans alla yrkesgrupper.
Som gymnasiebibliotekarie har du förmånen att varje dag få vistas i den miljö där du trivs bäst, det vill säga i biblioteket, och att få dela med dig av det som för dig betyder mest, det vill säga läsningen.
Läsningen som är, och i alla tider har varit, ett fönster ut mot den stora världen och en källa till verklighetsflykt, kunskapsinhämtning och språkutveckling. Att på olika sätt försöka att väcka lusten till läsning är och förblir en gymnasiebibliotekaries främsta uppgift, eftersom läsförmågan fortfarande utgör grunden för kunskaps- och informationsinhämtning. Såväl i skola som arbetsliv. I förlängningen är det här en fråga om demokrati.
Därför är det angeläget att fortsätta att värna om gymnasiebibliotekarier som yrkesgrupp och om skolbiblioteket som en viktig plats. Ett rum för lugn och studiero. Kanske den enda riktigt rofyllda plats vi har kvar i skolan. Om studiero inte finns någon annanstans, så ska den alltid finnas i biblioteket. Att upprätthålla det här lugnet är ett ständigt pågående arbete. Ett sisyfosarbete, måhända, men tillfredsställelsen när det fungerar är stor. Ett välbesökt bibliotek, med dämpade samtal kring varje bord, värmer som få andra saker ett bibliotekariehjärta.
En av de allra trevligaste arbetsuppgifter som en bibliotekarie har är förstås att regelbundet få packa upp kartonger med leveranser av alldeles nyutkomna böcker. Ett nytt år betyder nya pengar till biblioteksverksamheten och hyllor, snurror och vagnar börjar nu åter fyllas av nyinköp. Ungdomsböcker, fantasy, dystopi, spänning, fakta...
Välkomna att låna!
