Om fakta, fiktion och vikten av läsande förebilder
Att svensklärare och bibliotekarier av naturen är bokslukare tar nog de flesta för givet – och så är det naturligtvis också i regel. Men, föreställ er så många fler läsare man kan hitta bland alla de olika personalkategorier som har sin dagliga gärning här. Ingen kategori nämnd och ingen glömd, för flitiga låntagare finns inom alla yrken och alla program. Lägg därtill de grupper som läser och lyssnar via folkbiblioteken, bokhandeln, bokklubbar, streamingtjänster och så vidare.
Så roligt det vore, tänker jag, om alla dessa som läser i det fördolda, skulle göra likadant och ibland på detta enkla sätt sprida, inte bara sin läsupplevelse, utan i lika hög grad bilden av sig själva som läsande förebilder. En av de viktigaste förebilder man kan vara, vågar jag påstå. För läsa kommer vi att behöva kunna även fortsättningsvis, om inte annat för att ta till oss fakta och information och spännande läsupplevelser kan sätta guldkant på även den tristaste tillvaro.
Vad är då en dokumentärroman? Ja, enligt Wikipedia är det ”Ett litterärt verk som stödjer sig på autentiskt material och återger skeenden som ligger mer eller mindre nära författarens samtid”. En blandning av verklighet och dikt, med andra ord – och var gränsen går för det ena och det andra är inte alltid lätt för en läsare att avgöra.
Göran Greiders ”Hon vars hjärta var som mitt”, beskriver kärlekshistorien mellan den utfattige poeten Dan Andersson från finnmarken i Skattlösberg, nuvarande Ludvika kommun och den unga studentskan Märta Larsson, uppvuxen på Östermalm i Stockholm.
Deras vägar korsades på Brunnsviks folkhögskola hösten 1914, där de tillbringade ett läsår tillsammans innan Märta återvände till familjen i Stockholm och Dan kämpade för att få sina dikter utgivna.
Romanen bygger på deras brevväxling, som pågick under dryga två års tid, alltmedan första världskriget rasade i bakgrunden. Förhållandet blev komplicerat och hölls till stora delar hemligt, då Dan inte godkändes av Märtas föräldrar – men lämnade tydliga avtryck i några av dennes mest kända dikter.
Brevväxlingen blev med tiden allt glesare, för att till slut upphöra helt och Dan och Märta gick så småningom helt olika öden tillmötes. Klart är dock att Märta, som överlevde Dan med många decennier, aldrig helt glömde sin ungdoms kärlek. Det är till stor del de brev från Dan som hon, på 60-talet, skänkte till Uppsala universitetsbibliotek, som ligger till grund för Greiders bok.
Vi lever i en tid där rent dokumentära skildringar, såväl i text, tal och på film, tycks vara omåttligt populära, så kanske är det inte konstigt att verkligheten letar sig in även i skönlitteraturen. I bästa fall kan det levandegöra en historisk person eller händelse på ett sätt som en biografi eller faktabok inte alltid klarar av och därmed locka till sig fler läsare. Men, det ligger förstås alltid en fara i att dokumentär och fiktion blandas. Hur vet vi till slut vad som är sant och vad som är falskt? Ja, grundregeln är att en biografi eller annan faktaskildring är baserad enbart på fakta – och att allt annat därmed betraktas som fiktion.
Här nedan kommer ett litet urval av fler dokumentärromaner. Du hittar förstås alla, och många fler, här i skolbiblioteket!
Chevalier, Tracy: Flicka med pärlörhänge
Eberwall, Lena: Florence Stepens förlorade värld
Einhorn, Lena: Siri
Ekström, Johanna: Om man håller sig i solen
Engquist, P-O: Legionärerna
Henshen, Helga: I skuggan av ett brott
von Krusenstjerna, Cecilia: En spricka i kristallen
Mantel, Hilary: Wolf Hall
Oates, Joyce Carol: Blonde
Ramqvist, Karolina: Alltings början
Rydberg, Carina: Den högsta kasten
Schulman, Alex: Glöm mig
Stenberg, Birgitta: Kärlek i Europa
Thorwall, Kerstin: Det mest förbjudna
Trevlig läsning – och glöm inte att tipsa andra!
